Vill förändra det Sverige vi har idag.
Gunnar Sandelin om Sverigedemokraterna och medierna
Hög invandring och mångkulturella ideal hotar välfärdsstaten
Invandringens sociala och ekonomiska verklighet finns långt bort
från den politiska och mediala elit som lever i solida bostadsområden,
där högavlönade umgås med likasinnade. För dem är det av större
betydelse att värna sina karriärer och där ingår att demonstrera att de
är goda och progressiva människor. Det är viktigare än att allsidigt
rapportera om det ansvarslösa asylmottagandets kostnader och
konsekvenser, skriver GUNNAR SANDELIN, socionom.
Om författaren
GUNNAR SANDELIN är socionom & frilansjournalist.
Den politiska och mediala elitens oförmåga att bemöta Sverigedemokraterna
med sakargument istället för värderingar är ett uttryck för bristande
självreflektion. SD:s opinionsmässiga framgångar har sin grogrund i ett
tomrum som politiker och media i samspel skapat under flera decennier.
Våra etablerade riksdagspartier har under alla år aldrig gett väljarna
något alternativ att rösta vare sig för eller emot en mer restriktiv
asylpolitik och mångkulturalism. Journalisterna har undvikit att
allsidigt belysa konsekvenser och kostnader samt förtigit information
som pekar på att massiv invandring och särartsfrämjande mångkulturalism
tillsammans underminerar välfärdssamhället. Ett nyligt exempel på
medias ovilja att problematisera sådant är federala amerikanska
myndigheters beräkningar att muslimernas andel av EU:s befolkning
kommer att fyrdubblas fram till 2050. Detta påverkar vårt samhälle i
grunden, oavsett vad vi råkar tycka, och därför diskuterades det öppet
i flera andra länder i höstas, men inte i Sverige. Gynnar det
yttrandefriheten?
När det gäller frågor som rör invandring och asyl har det alltför
länge i politiken och i det offentliga samtalet rått ett
öststatsliknande klimat, där den som har en kritisk hållning utifrån
fakta riskerar att stämplas som psykiskt störd, företrädelsevis lidande
av någon fobi som resulterar i aversioner mot främmande människor,
religioner eller kulturer (xenofobi, islamofobi). Att vilja ha ett
samhälle som man känner igen sig i definieras som någonting närmast
patologiskt. Redan i maj 1997 slog dåvarande invandrarministern Pierre
Schori i riksdagens flyktingpolitiska debatt fast kursen på
regeringsnivå när han förklarade: ”Rasism och främlingsfientlighet ska
kriminaliseras och jagas. Det går inte att i en demokrati hitta några
ursäkter, till exempel att det är fel på invandrar- och
flyktingpolitiken”. Ministern likställde den demokratiska rätten att
kritisera asyl- och invandringspolitik med rasism och
främlingsfientlighet.
http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/hog-invandring-och-mangkulturella-ideal-hotar-valfardsstaten-av-gunnar-sandelin/
Ingen kommentarer:
Send en kommentar