Representanter för Svenska kyrkan. Optræder som forrædere overfor eget land og egen kultur . og vender op og ned på sandheden !

Foto: Ragnhild Haarstad / Scanpix I midsommar hyllar vi en sorts svenskhet. Samtidigt pågår en debatt om hur majoritetssamhället bör förhålla sig till seder och bruk hos minoriteter.

Svenskarna och ”de andra”. Det är midsommar och vi hyllar - ett slags svenskhet. Samtidigt vinner extrema krafter terräng genom att peka ut judar, romer och muslimer som avvikande och icke hemmahörande i vår kultur. En respektfull människosyn kräver att vi står upp för rätten att vara annorlunda, skriver representanter för Svenska kyrkan.

I juni firar vi både nationaldag och midsommar, de två högtider som mer än annat hyllar en sorts svenskhet. I år sker det i skuggan av en, i alla fall inom Svenska kyrkan, seglivad debatt om hur majoritetssamhället bör förhålla sig till seder och bruk hos minoriteter. Frågorna har gällt bland annat vad som är barnets bästa, om det är rimligt att företrädare för en religion, kräver förbud mot sedvänjor och religiösa bruk inom en annan religion, och om förbudsivrarna medvetet eller omedvetet uppväcker främlingsfientliga krafters intressen.
Vi vet från 1900-talet att företrädare både för den svenska staten och Svenska kyrkan länge teg om judeförföljelserna och undvek att ta ställning. I dag kan vi inte bortse från en samtid där extrema krafter i Europa vinner terräng genom att peka ut judar, romer och muslimer som avvikande och icke hemmahörande i vår kultur. I stora delar av Europa framträder en hållning som beskriver ”de andra” som omänskliga och med seder som innebär ett ”onödigt lidande”, seder de måste räddas från. Ett tydligt exempel i vårt land är förslaget att lagstifta mot omskärelse av gossebarn.

http://www.dn.se/debatt/vi-maste-visa-respekt-for-ratten-att-vara-annorlunda